Här använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor. Vad är kakor?

Sveriges Talare

Öppet: Vardagar 07.30–18.30 | Telefon: 0121-249 00. Jour kvällar och helger: 070-930 57 85 E-post: info@sverigestalare.se – svar inom 5 minuter under öppettider.

0 produkter / 0 kr

Min talarlista

0

Talare att skicka förfrågan till

 

Bloggarkiv

Alla har en släng av ADHD?

Publicerad 2017-04-19, 10:19

När det kommer till diagnosens ADHD:s vara eller icke vara är det många som har åsikter. Det skrivs om ouppfostrade ungar och föräldrar som inte tar sitt ansvar!

När jag startade mitt företag ADHDhjärtat var det mitt inre driv av att höja rösten för de som så många gånger blivit tillintetgjorda och förminskade.

ADHD är en neuropsykologisk funktionsnedsättning. I den nyaste och mest spektakulära forskningen har man lyckats mäta hjärnnivåerna. Slutsatsen av denna stora studie visade att fem av sju specifika områden i hjärnan är signifikant något mindre hos individer med ADHD: hippocampus, amygdala, putamen, nucleus accumbens, och nucleus caudatus. Det är de regioner i hjärnan som är viktiga för att känna igen och styra sina känslor, som påverkar ens aktivitetsnivå, arbetsminne, förmåga att behålla sin uppmärksamhet och reglerar hjärnans belöningssystem.

När människor spontant säger att ”Oj vad virrigt, jag har säkert en släng av ADHD” eller när de hävdar att ADHD är en modetrend då vet jag många, inkluderat mig själv som blir provocerade.

Att ADHD är en av de diagnoserna inom Barn och ungdomspsykiatrin som är en av de mest undersökta verkar gå människor förbi. Hur kan detta vara möjligt? Det finns ca 40 000 vetenskapliga arbetet som gjorts på ADHD. 40 000!

ADHD är vare sig en modetrend eller något ”hittepå”. ADHD är någons liv, någons kamp och någons försök att få förståelse.

Vad är ADHD?

Uppmärksamhetsproblem

Impulsivitet

Överaktivitet

Är det allt? Är ADHD endast inrutat i dessa tre kategorier? Nej, vi som lever i dessa familjer vet att det är så mycket mer än ”bara så”.

Jag som anhörig till ett barn med just ADHD ser vad det innebär för den unga individen att inte ”Passa in”. Att jag som mamma skulle ha hittat en enkel förklaring till hennes beteende är att slå undan benen på mig som redan knappt kan stå.

När man är 5 år ska man älska att gå på kalas och att vara med vänner. Det är så bilden jag hade innan jag blev förälder såg ut. Jag såg härliga helgmiddagar med vänner där barnen lekte och där vi vuxna kunde samtala om barnens mysiga vardag. Jag blev tvingad att skapa nya bilder när livet inte blev sådär självklart.

När jag var 34 år fick jag själv ADHD på pappret. Det innebär inte att jag på något sätt just fått det utan det innebär att jag gått odiagnoserad hela livet. För mig skulle en tidigare utredning varit oerhört hjälpsam. Kanske hade man fått hjälp i klassrummet? Alla mina misslyckande inom skolan men även i relationer till olika människor skulle ha kunnat förebyggts med hjälpmedel och med förebyggande insatser. ADHD är så mycket som inte syns. Som att ha sömnproblem och stundtals ha perioder där man sover i snitt 3–4 timmar per natt. Att sedan tvingas prestera under dessa premisser är stundtals förödande för individen. Sömnbristen kan ge fysiska symtom som ont i kroppen, stress, huvudvärk, övervikt.

Förändring och acceptans

Under min sjukskrivning, när jag led av utmattning syndrom gick jag på stresshanteringskurs och där pratade vi om ord som ”Förändring och acceptans”. Två oerhörda provocerande ord för någon som knappt tog sig ur soffan för att delta på dessa möten.

För hur förändrar man en diagnos som inte går att bota? Och hur accepterar man att en liten 5 åring stundtals mår så dåligt att hon vare sig äter, sover eller leker? Orden behövde nötas in, tankarna behövde få tänka dessa ord och plötsligt stod det klart för mig.

Det handlar inte om att förändra barnet eller mig själv utan det handlar om att förändra sitt förhållningsätt och sitt bemötande i situationen. Att acceptera att problematiken finns och sen arbeta utifrån dessa. Förändringen låg i att hur jag valde att möta svårigheterna som jag tvingades att acceptera.

Vad kan man göra för att hitta sin väg, sina strategier till en mer balanserad vardag?

·   Kunskap – Det finns mycket bra litteratur i ämnet.

·   Förebygg – Ta hjälpa av tex bildscheman för att förberedda barnet/dig själv vad som komma skall. På detta sätt blir situationen tydlig och allting slipper samlas i hjärnan.

·   Rättigheter -Ta reda på ditt barns och dina rättigheter i form av stöd.

·   Var snäll mot dig själv -Du gör så gott du kan men det är lätt att ta till sig av andras åsikter om hur du gör och hur du är.

Dessa tips ovan är självlärda och praktiseras varje dag hemma hos mig.  Ingen lätt match att dagligen spela när motståndet väldigt ofta handlar om samhället. Anhöriga utan förståelse, skola utan resurser, försäkringskassan och deras regler, okända människor som vädrar sina åsikter.

Men om du är den som står bredvid? Om du är den där läraren eller rektorn som tar hand om barnet ifråga i syfte att utbilda? Eller om du är den där farmor som så gärna vill bjuda på kalas men det aldrig blir riktigt bra? Vad kan DU göra?

·  Kunskap, kunskap, kunskap!

·  Fråga -Hur kan du hjälpa, förebygga, stötta?

·  Samarbete -Hur gör vi det så bra som möjligt, tillsammans?

·  Acceptans – Acceptera svårigheterna och att alla gör så gott de kan.

·  Anpassa – om förutsättningarna i miljön anpassas efter individen i största möjliga mån kan            också individens förutsättningar till en lyckad skolgång bli klart bättre.

·  Sänk dina förväntningar -Förvänta dig inte det omöjliga. Ett barn som KAN uppföra sig gör det!

Min barnsyn och min människosyn generellt är att alla ska få finnas och att vi har ett gemensamt ansvar över samhällets tillgänglighet för alla människor. Oavsett problematik och svårigheter.

Vi behöver tänka på att vi för över våra värderingar och synsätt till våra barn, oavsett om de är bra eller dåliga och att det i slutändan är dessa som utgör vårt samhälle.

Om vi börjar där, i skolan, i familjen, i släkten och visar dessa barn, ungdomar och vuxna att det är okej att inte passa i de ramar som samhället byggt runt oss. Om vi ger dessa personer stöd, hjälp och verktyg att vara sitt bästa jag då visar vi också den nya generationen att alla duger och kan, bara man hjälps åt!

Författare: Anna Carlsson

Chefen är bäst!

Publicerad 2017-04-13, 09:37

Målfokuserad och ansvarsutkrävande.

Lite provokativ rubrik kanske du tycker men om inte chefen är bäst blir inte medarbetarna det heller. Många arbetsgrupper har jag träffat för att chefen/arbetsgivaren önskat en insats. Det kan ha handlat om bättre struktur, önskemål om färre konflikter, mindre stress och mer fokus på uppdraget. Det har ofta visat sig att chefen behöver detsamma i någon mån. Att det fattas kurage, mod att kommunicera, förmåga att styra upp verksamheten. Underlåtelse att ta tag i obehagliga situationer som ”starka” medarbetare med mycket egen vilja, ”motståndsarbetare” ”konfliktsökare” ”gaphalsar” med flera.

För att vända beteende och inåtgående känslospiral har jag sett att ett verksamt verktyg är målstyrning och lösningsfokuserat förhållningssätt. Många gånger har beteenden och känslostormar fått pågå under ganska lång tid. Det har slitit på personalgruppen och ibland skapat subkulturer. För att bryta detta behövs nya sätt att förhålla sig. Inte att grotta ner sig ytterligare i sumpen utan i stället sätta lampan på uppdraget.

Att som chef vara målfokuserad innebär att uppdraget styr vad vi gör, vårt beteende, hur vi kommunicerar och hur vi förhåller oss. Att vara målfokuserad innebär också att våga se hindren men inte fastna där. Detta behöver inte stå i motsattsförhållande till att hålla relationer och att vara empatisk gentemot anställda och medarbetare. I min värld skapar det snarare ett högre samarbete, en god känsla för varandra och en trygghet i arbetsgruppen. Förutsatt att målen är rimliga och ansvarsutkrävandet är det samma.

Då jag arbetar en hel del med handledning, konflikthantering och processutveckling möter jag väldigt ofta människor i organisationer som hamnar i stress, konflikter och vilsenhet just för att det är otydligt gällande mål och ansvarsutkrävande. Inom förskola, skola som exempel kan jag ibland notera just saknaden av tydlighet och tron på den egna kapaciteten.

Om jag får drista mig att vara lite generaliserande så kan just kvinnodominerade arbetsplatser (vård, skola, omsorg) hamna i diket av låg självkänsla och risken finns att stressen blir så hög att uppdraget bleknar. Den empatiska ådran hos dessa många kvinnor kostar energi och om tydligheten fattas i uppdraget blir det detta som fokuseras på istället för vad som var tänkt.

Mål, att ha tydliga mål som är specifika, mätbara, angelägna, realistiska och tidsbundna gör att motivationen kan hållas kvar. Människor blir mer fokuserade på uppdraget än på ”sig själva” och får större möjlighet att hålla lågan brinnande. Vi får anledning att fira våra resultat och känna del i dessa när det blir tydligt att vi nått dem. Det blir lättare att få en känsla av sammanhang när uppdraget är tydligt och gemensamt.

Ansvarsutkrävande, att försätta både sig själv och sina medarbetare i ett ansvarsutkrävande gör att insatserna blir noggrannare och förmågan höjs. Jag vill mena att, när vi inte begär ansvar varken hos oss själva eller andra, sjunker förväntningarna på oss, vilket i sin tur gör att vi inte höjer vår kapacitet eller stärker vår förmåga till utmaningar.

När målen är tydliga och kraven på ansvar fungerar ger det ett budskap om förmåga och kapacitet. Som chef säger du att ”jag tror att du kan så jag begär ansvar och måluppfyllelse av dig”

Utan mål inget ansvarsutkrävande. Utan ansvarsutkrävande ingen utveckling.

Tips från mig.

·       Ta ett omistligt högt eget ansvar

·       Var noggrann med att uppfylla målen

·       Ha ansvarsutkrävande till medarbetare

·       Sätt tydliga utvärderingsbara mål.

·       Följ upp och ge feedback

·       Fira, fira, fira.

Välkommen att höra av dig för handledning, föreläsning eller utbildning i personalgruppen

Författare: Bodil Möller

Internet är bra - men inte alltid

Publicerad 2017-04-12, 12:17

Hur stöttar vi barn och unga till en trygg vardag på nätet?

Jag lämnade min tjänst som polis och utredare av våld i nära relation, vilket innefattar brott mot barn och mäns våld mot kvinnor. Gjorde det till förmån för Lajks och det förebyggande arbetet ute i skolorna kring mobbing och sexuella övergrepp på nätet.

Som förälder är det min uppgift att vara en förebild för mina barn och vägleda dem i livet, såväl online som offline. Livet online tenderar mer och mer att bli den verkliga världen för barn och unga. Internet är en positiv arena med enorma möjligheter och det ska användas men det ska användas på rätt sätt. Det vilar ett stort ansvar på oss vuxna. En dialog med barnen är en förutsättning och för det måste vi skaffa oss kunskap om vad de gör på nätet. Våga vara nyfiken och ödmjuk inför barnens expertis. Kunskap hos vuxenvärlden inger förtroende hos barnen att våga berätta när något händer.

Nätmobbning gör ont

Det gör precis lika ont att bli utsatt för mobbning på nätet och dessa plågoandar dras du med dygnet runt. Utsatthet på nätet är inte uttalade elaka kommentarer som försvinner i luften. Det är kommentarer och bilder som finns kvar till allas beskådan med risk för att spridas vidare. 

Sexuella övergrepp på nätet

När en vuxen tar kontakt med ett barn på nätet i sexuellt syfte så är det sexuella övergrepp fastän personen inte fysiskt befinner sig i samma rum. Detta är tyvärr väldigt vanligt och mörkertalet är enormt. En sådan upplevelse är förenat med en skuld och skam som är otroligt jobbig för de som är utsatta. Även om de vill berätta så vågar de inte och det kan bero på att man dels befinner sig under hot från gärningsmannen men också att vuxna i omgivningen förmedlat straff, förbud och pekpinnar om man lockas in i något. Det inger inget förtroende, intrånget blir för stort och då berättar de inte.

Mina tips till föräldrar och er som jobbar med barn och ungdomar

Kunskap - Läs på! Intressera dig för vad barnen gör på internet. Va ödmjuk inför deras expertis och be dem visa dig. Va nyfiken och ställ frågor.

Närvaro - Du behöver inte vara på alla sidor som barn besöker för att ”vara där”. För det mesta räcker det med att förstå vad de pratar om och då är du där när något gått snett och de behöver hjälp.

Dialog - Ta en liten stund varje dag för att prata om internet. Prata på samma sätt som när man frågar hur dagen varit i skolan. För de flesta unga är det ingen större skillnad att prata om vilka man träffat i den digitala världen eller i den fysiska världen.

Hjälp till - Vuxnas livserfarenhet har en stor betydelse och behövs för vägledning kring hur man ska tänka och skydda sig samt vilka inställningar som krävs för en säker tillvaro på nätet.

Nätetik - Prata om internet och hur man ska vara mot varandra och att det inte är någon skillnad på hur man beter sig online som offline. Prata även om vad för slags information om sig själv som är okej att publicera, vad som händer med bilder på nätet och vad anonymiteten på nätet kan ha för konsekvenser.

Anmäl - Är man osäker på om något brottsligt skett så låt polisen avgöra det.

Förebild - Försök att leva som du lär när det gäller internet. Om man vill att barnet ska bete sig på ett visst sätt på nätet, kan det vara bra att även själv följa de regler som har satts upp.

Vi vuxna måste inse vårt ansvar till ett tryggt internet för våra barn och unga. Tillsammans är vi starka!

Författare: Johanna Gunnarsson

Stress

Publicerad 2017-04-12, 09:38

Stress. 

Det tar vi tag i senare, det är mycket nu. Jag ska ta tag i det när allt lugnar ner sig, jag ska bara göra detta först. 

Stress ifrån press av höga inre krav får bevisligen sällan någon att må bra utan kan vara direkta orsaker till en minskad produktivitet på arbetsplatsen. Ju mer vi pressar oss själva ju sämre mår vi och ju sämre vi mår ju sämre presterar vi. 

Johan Norén jobbar idag med företagsledare, ledningsgrupper och skräddarsyr er föreläsning efter ert företags specifika behov. Några av de ämnesområden Johan arbetar med är eget ansvar får andra att växa, kraften i förändringsprocesser, få en ökad produktivitet genom att prioritera och säga nej. Hur får vi organisationen att växa genom tydliga målsättningar. Hur växer vi som människor genom att vårda det friska. Vikten i att fatta kraftfulla beslut.

För att veta vart vi är på väg och vad konsekvenserna av vårt beteende kan ha för konsekvenser är det av vikt att vi vid valda tillfällen stannar upp och tänker före. 

• Vad är symptom och tecken på överbelastning där vi går ifrån produktiva processer till destruktiva spiraler.

• Hur pratar vi till oss själva och till varandra om stress.

• Hur jobbar vi förebyggande för att motverka stressrelaterad ohälsa?

• Hur skapar vi förståelse för varandras olikheter som bygger ett starkt arbetslag.

• Vilka är framgångsfaktorerna för att skapa produktiva och lönsamma individer och arbetslag?

Författare: Johan Norén

Jannika - Skådespelerska och föreläsare

Publicerad 2017-04-11, 13:11

Jannika Strååt Skådespelerska och Föreläsare!

Att vara fysiskt, psykiskt och känslomässigt närvarande är lika viktigt vad man än gör, i en skådespelarprestation, i näringslivet, i vardagslivet, i kärlekslivet! Ett förtag eller en organisations växtkraft är beroende av individens närvaro och förståelse för verbal och icke verbal kommunikation.

Ju större insikten är desto bättre fungerande handlingskraft.

Kommunikation är och förblir det mest väsentliga för ett företags överlevnad. Om det bara dikteras och inte kommuniceras om hur, varför och vad som ska göras uppstår en frustration ”Är jag på rätt plats just nu? Gör jag det som förväntas av mig?” Risken för stressrelaterade skador med påföljande sjukskrivningar ökar.

Den del av hjärnan som styr empati är känslig för stress och kan slås ut. Om de händer blir resultatet ett samhälle där vi har förlorat förmågan till empati och medkänsla, därför är det viktigt att ha harmoni och balans på arbetsplatsen och i hemmet. 

Uppskatta dina medarbetare, och dig själv, alla villa bli sedda. Ju surare och ilsknare en människa är, ju större är dennes nedvärderingsmönster. All nedvärdering är gift, inklusive skämten.

Otydlighet, oförståelse och brist på ömsesidig respekt är förödande för all form av samverkan!

Med vänlig hälsning och hopp om kreativa möten!

Jannika Strååt

Sikta mot stjärnorna och nå dit

Publicerad 2017-04-10, 10:32

Vad härligt att födas på vår jord. Som nyfödd har du alla möjligheter till det liv som du vill själv leva. Livet är som ett enda stort smörgåsbord med alla läckerheter du kan tänka dig. Ta för dig av läckerheterna som ger dig möjligheterna att föra dig dit du verkligen vill nå.

I föredraget ”Sikta mot stjärnorna och nå dit” inspirerar och entusiasmerar Johan Nordansjö sin publik till att våga sätta upp sina mål, stora som små och sträva mot att nå ända fram. Han tar även upp bemötanden människor emellan och ställer frågan hur det kommer sig att det händer att en del av oss ger varandra dåligt bemötande när vi alla är människor.

Barn föds med gott självförtroende. De tror att de klarar allt, kommer alltid att göra det och räds inte för något. Visst är det en underbar inställning? Vad händer sedan, när de når tonåren? Jag vet inte, men något är det, för det goda självförtroendet är som bortblåst hos en del. Kan det vara Jantelagen som spökar; "Du ska inte tro att du är något."?

För att det goda självförtroendet ska bibehållas längre upp i åldrarna, behöver alla i barnens omgivning så som föräldrar och lärare arbeta med det i deras uppfostran. Vi vuxna har en skyldighet att göra det och inte endast ge kärlek, mat och kläder. Här följer tre enkla tips:

·       Uppmuntra barnen till att försöka på nytt om det misslyckas. Tala om att det finns andra sätt att pröva för att lyckas.

·       När de lyckas, bekräfta för dem att det var bra gjort.

·       Uppmuntra dem att prova på nya saker och nya aktiviteter.

Det finns alltför många såväl ungdomar som vuxna som i dag inte tror om sig själva att de kan lyckas. I föredraget ”Sikta mot stjärnorna och nå dit” förmedlar jag att möjligheten att nå sina mål ökar genom ett positivt tänkande. Genom att i sitt inre ta sig över sina hinder för att slutligen nå fram och därmed få en guldkant på livet. Om vi inte tror att vi kan, finns det ingen möjlighet att lyckas. Att tro på att vi klarar det gäller inte endast inom idrottsvärlden utan allt vi tar för oss här i livet, som exempelvis inom studier och yrkesliv.

Jag är ett levande exempel på att det går att nå sina högt uppsatta mål om det positiva tänkandet finns där, tillsammans med stor portion envishet. Jag lever efter devisen ”Jag kan.” Mitt goda självförtroende har byggts upp av mina föräldrar. Det lät mig prova på allt möjligt som barn, även de saker de var säkra på att jag inte skulle klara av. Utan deras tankesätt hade jag inte varit den jag är i dag; positiv, envis och modig. Tack vare dessa egenskaper har jag nått mina tre mål som jag verkligen ville uppnå:

·       Blivit paralympier och världsmästare i rullstolsåkning (friidrott)

·       Skrivit en roman som blev utgiven på förlag

·       Funnit kärleken och fått två underbara barn

Jag talar även om bemötande mellan människor. Det finns en sorts varelse på vår jord som kallas människa och det är vi. En del av oss har svart hy, en del har ett ben, andra har en annan sexuell läggning än vad du har medan andra har talsvårigheter. Andra är födda i länder som du inte är bekant med och så vidare. Trots att vi alla är människor förekommer det dagligen att en del av oss ger varandra dåliga bemötanden och det på grund av avvikelser från bilden som vi själva har målat upp av hur en människa ska se ut, vara och föra sig. Vad kan det bero på att en del gör så? Jag visar inspelade sketcher, med bl a mig som aktör, som ger en bild hur en del bemöter mig på ett felaktigt sätt.

Föredraget ”Sikta mot stjärnorna och nå dit” ger ögonöppnare och inspiration samt skratt och allvar.

Författare: Johan Nordansjö

Hållbar arbetsglädje

Publicerad 2017-04-07, 14:44

Jag stannar upp och repar mod att göra tvärtemot vad som känns som det enda möjliga. Heléne Thomsson tar oss med på en resa ner i sandlådan och upp till professionalism och arbetsglädje.

Vill du vara med i ett tankeexperiment? Blunda och föreställ dig följande:

Du och jag är arbetskamrater. Vi är duktiga, men du har en tendens att vilja bli sedd som lite bättre än vi andra. Jag tycker att alla borde genomskåda dig och se hur du förstör för oss andra.

Jag vill stoppa det här. Jag må vara extra känslig, jag har blivit förbisprungen förr. Jag har ingen lust att hjälpa dig att glänsa. Jag börjar göra jag saker för att få dig att förstå att du måste tagga ner, för allas bästa. Självklart är jag inte elak, jag är artig och trevlig, även om jag ifrågasätter det du säger eller visar vad jag tycker.

Du tystnar. Du kommer av dig. Jag irriterar dig. 

Du börjar prata bakom min rygg. Du låtsas inte se mig. Vid en lunch drar du skämt som jag tar illa vid mig av. Jag säger inget för mina protester skulle bara framstå som överkänsliga och barnsliga. Jag är tyst. Skäms över att jag inte gör motstånd. Jag bryts ned i ditt sällskap.

Jag glömmer medvetet att sätta ditt namn på en sak vi skrivit ihop. När du påtalar det i ett mejl, dröjer jag med svaret. Mitt svar är formellt och korrekt. Det är nu du slutar hjälpa mig. Eller förresten, du hjälper mig, men bara med exakt det jag ber om och väldigt långsamt.

Allt är så småaktigt och svårt att ta på. Allt mitt fokus ligger på dig och ditt förkastliga agerande. Allt ditt fokus ligger på mig. Vi mår dåligt, arbetsglädjen avtar, det sprids otrivsel runt oss. Varför säger ingen något?

Mikromakt, är det vad tystnaden handlar om? Vad betyder det?

Öppna ögonen! Så här vill väl ingen ha det? Ändå är vi nog alla där och försöker styra, påverka och begränsa varandra emellanåt. Vi tar till de medel vi kan. Det kallas härskartekniker och maktspel. Resultatet är stressreaktioner och ohälsa. Vi blir oprofessionella, när vi kunde vara så bra och ha så kul tillsammans.

Lösningen är enkel. Allt handlar om att vi behöver stanna upp, se vårt eget ansvar och repa mod att göra tvärtemot vad som känns som det enda möjliga. Kanske behöver vi en verktygslåda med idéer och metoder? Kanske behöver vi förstå mer om maktens psykologi? Du och jag skulle nog även ha nytta av lite mental träning, för att likt två parallellslalomåkare lära oss att fokusera och fullt ut ta ansvar för vårt eget agerande, oavsett hur andra beter sig.

Några tips för dig som vill skapa hållbar arbetsglädje:

1.     Hitta ett oberoende bollplank om du känner dig utsatt. Syftet är att få hjälp att se vad du          

        kan göra annorlunda, inte att prata om din antagonist.

2.     Ge konstruktiv feedback i efterhand om du tycker att någon beter sig illa. Ge inte feedback 

i affekt, det blir sällan bra.

3.     Ta ansvar för att det finns spelregler innan du kliver in på plan. Finns det inga regler på 

arbetsplatsen eller vid mötet? Gör omstart, ta fram regler, följ upp dem kontinuerligt.

4.     Testa nya metoder för grupputveckling. Gör det till ett gemensamt och roligt projekt i 

gruppen. Ni kan testa individinventering, notera frågetecken, arbetsrotation, visualisering, kollegial handledning, FTKV, coacha varandra, korta möten, trepartssamtal, eller varför inte testa den metod jag kallar ”Ropa gurka”.

Heléne Thomsson är fil dr psykologi, forskare, organisationskonsult, mental tränare. Hon är en uppskattad föreläsare som med bas i vetenskap och verkliga exempel skapar självinsikt, lust, skratt, aktion och metodkompetens hos deltagarna.

Aktuell med boken ”Kära Vendela. Om härskartekniker, mikromakt och maktspel”. Finns i handeln.

Aktuell också med boken ”Det innovativa mentorskapet”, skriven tillsammans med Günther Hiltmann. En bok som ger dig som är mentor eller ledare bra ingångar till hur du kan vara ett bra och innovativt bollplank.

Författare: Heléne Thomsson

Behåll och öka des psykiska ohälsan

Publicerad 2017-04-06, 14:06

Friskfaktorer och problemlösningsmodeller.

Livet är en resa och varje dag ska du och jag framåt. Ingen dag tillbaka. Resplaner och förväntningar styr vår färd. Vad tänker vi om framtiden och vad tror vi är möjligt, påverkar alla våra beslut och val vi gör för att ta oss fram. Får vi positiva förslag av andra och kunskap om vad som hjälpt andra att ta sig till resmålet kan det bidra till att vi anstränger oss lite mer. Vid resans start och packar vi ett handbagage där vi placerar det vi tror är särskilt viktigt. I ett annat bagage som vi sänder, packar vi det som vi kan ta när vi kommer fram. Det är också viktigt men inte lika, som det vi packar ned i handbagaget.

Symboliskt ska varje människa under livets resa packa ett handbagage med sociala, fysiska och psykologiska friskfaktorer som gör att vi klara de hinder vi kommer möta under resan.

Självfallet kommer många saker hända som vi inte är förberedda på men det vi har i bagaget kan hjälpa oss framåt.

Fokus på hälsofrämjande faktorer, individuella och generella komponenter som leder till god självbild och tillit till omvärldens förmåga att hjälpa och stödja presenterar jag under föredrag och kurser.

Tema kring vad som bidrar till att hälsa uppstår och att hälsa består kommer kan vara en bra grund för att ta sig framåt på livets resa.

Friskfaktorer, skyddsfaktorer och bemästringsstrategier som ger möjligheter att skapa ett psykologiskt motstånd till de påfrestningar och hinder varje människa möter på livet väg är viktiga delar i förebyggande och främjande arbetet med människor i alla åldrar.

Han skapade en teori som vi idag kallar för Salutogenes. Läran om människans hälsa. Aron A studerade och forskade på vilka faktorer som bidrar till att vi når våra mål och klarar det vi önskar i livet. Han kom fram i intervjuer och samtal med människor som startat om efter livets krascher att de som kunde börja om på livets resa ofta hade något han kallade för KASAM ”känsla av sammanhang” . De som överlevde och påbörjade ny resa fanns i kontexter där relationer var viktiga. De hade nära vänner och tillhörde föreningar och trossamfund. De hade en meningsfull fritid och ägnade tid åt att hjälpa andra. De hade god social kapacitet och ett positivt självförtroende. De kunde be om hjälp och hade kunskap om vem som kunde bidra. Plus en massa annat som vi kan ha nytta av på livets väg som problemlösningsmodeller, kreativitet, positiv hållning, drömmar, mod och att kunna förhandla. Detta bör vi packa i bagaget på livets resa. Ju fler av de friskfaktorer Aron Antonvsky fann du har desto större chans att du klarar dig. Friskfaktorerna bidrog till att människor startade om och fick ett bra liv. Hälsa är inte konstant utan den kan påverkas, förbättras och förstärkas. Friskfaktorer och mesting visar vägen. Så skapa ett hållbart bagage och se till att packa med det som hjälper till att ta dig fram på livets väg. Och kom ihåg, du kan alltid packa om, köpa ny väska och ta ett annat tåg.

Författare: Mia Börjesson

Attityden till arbetsmiljöarbete

Publicerad 2017-04-05, 16:14

För ett år sedan trädde Arbetsmiljöverkets föreskrifter om den organisatoriska och sociala arbetsmiljön (AFS 2015:4) i kraft. Många arbetsgivare har tagit till sig de nya föreskrifterna med stort engagemang, men fortfarande möter vi också okunnighet och en skepsis att jobba med de här frågorna. Hur svårt kan det vara egentligen?

Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö trädde i kraft förra året. Vi tycker föreskrifterna är bra och fungerar som ett stöd för arbetsgivare och medarbetare för att kunna arbeta med de här frågorna. Under året som gått har vi haft förmånen att jobba med många företag och organisationer som vill utveckla den här delen i arbetsmiljöarbetet och vi har också sett många positiva resultat. Men vi möter fortfarande en hel del skepsis. Vid ett tillfälle hörde vi en företagsledare, som på ett möte med andra företagsledare inom samma bransch, högt och tydligt suckade och sa ”Nu ska vi behöva hålla på med organisationen och det sociala också!”. Vi har och till och med mött chefer som har gråtit för att de känt sig pressade av att behöva ”följa ännu mer lagar och förordningar”.

Varför ska det vara så svårt att se möjligheterna med att jobba med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön istället för att bara se det som ett krav? Många arbetsgivare i Sverige bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete för den fysiska arbetsmiljön. Det bidrar till tryggare och säkrare arbetsplatser. När det gäller systematiskt arbetsmiljöarbete för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön har vi inte alls kommit lika långt. Men det är ju minst lika viktigt! Vi ska inte behöva bli sjuka på våra arbetsplatser och dessutom är arbetsmiljöproblem förenade med stora kostnader. En anställd som upplever arbetsmiljöproblem har i genomsnitt ett produktionsbortfall på 38 % vilket kan innebära 15 timmar i veckan, enligt Arbetsmiljöverket. När det gäller kränkande särbehandling finns det en siffra att ungefär 100-300 självmord i Sverige varje år kan vara kopplade till mobbning på våra arbetsplatser och bara detta borde vara en tillräcklig inspiration för att sätta igång det här arbetet.

Behöver det vara så svårt? I vårt jobb som arbetsmiljökonsulter får vi ofta höra att vi är mästare på att inspirera i det självklara och att få arbetsmiljö att bli roligt. Vi vill vara med och skapa friska arbetsplatser där människor trivs, mår bra och presterar. Vi tror att alla vill vara med och minska det stigande talet för psykisk ohälsa men många tycker det känns svårt. Men det kanske bara är ovant och då behöver vi träna på det genom att prata om hur vi känner oss, hur vi mår och hur vi bemöter varandra. Till det krävs mod. Så, kom igen nu, sätt igång! Vi vet att det går att förändra men både arbetsgivare och medarbetare behöver ta sitt ansvar.

Vi behöver ändra vår attityd kring arbetsmiljöarbete. Begreppen ”trivas” och ”må bra” måste in i arbetsmiljöarbetet så vi kan hålla hela arbetslivet och på så sätt prestera så bra som möjligt. De nya föreskrifterna ger möjlighet till detta.

Tips för att komma igång:

·       Sätt ord på hur ni vill ha det på arbetsplatsen och ord på hur ni ska nå dit.

·       Gör arbetsmiljöfrågor till naturliga samtalsämnen på arbetsplatsen.

·       Se arbetsmiljöarbetet som en nyckel till framgång.     

Författare: Maria Flanagan Sundqvist Sara Lindberg

Fem knep att känna glädje i vardagen

Publicerad 2017-04-04, 15:34

Har du någon gång försökt ändra på en annan person, i tanke att den skulle bli så mycket bättre om den bara....?

Verkligheten visar att vi kan påverka andra – men inte förändra. Så nu har du ditt jobb, kanske var det en gång drömjobbet, eller du kanske ännu drömmer om drömjobbet, men någonstans utmed vägen försvann det som lockade.

Kanske känner du att du inte har mer att lära dig, eller att du inte längre ser möjligheter i tillvaron. Livet och vardagen kanske har kommit emellan och ett fulltecknat schema som tidigare kändes fantastiskt, börjar mer och mer kännas som en begränsning.

När alla måsten och ansvar är avklarade så är det slut på dagen och dags att lägga sig, för att i morgon köra på i samma tempo....

Hur glad, på en skala mellan 1-10 000,  blir du  av den tanken?

Så för att hitta lite mer motivation och glädje i vardagen, prova och se om några av dessa tankar kan hjälpa dig att hitta något bättre.

 1)     Ta ansvar för ditt eget liv. 

Oavsett om du gillar det eller inte är du exakt på den plats dit dina tidigare beslut eller brist på beslut har fört dig. 

Om du inte är nöjd med resultatet – fatta nya och bättre beslut. Du har inte misslyckats!

 2)     Om allt vore möjligt – vad skulle du göra då?

Alldeles för många är tydliga med vad de inte vill. ” jag vill i alla fall inte” 

Men betydligt färre är tydliga med vad de verkligen skulle vilja göra. 

Våga dröm och börja ta de steg som krävs för att förverkliga drömmen.

 3)     Vad är viktigast i ditt liv?

Hur mycket tid lägger du på det i förhållande till allt annat du fyller ditt schema med?

Vad skulle du kunna göra för att kunna lägga mer tid på det som verkligen betyder något för dig?

 4)     Jag vet inte vad jag vill.

Den situationen är jobbig. Men långt inne i dig finns det något som du alltid har burit med dig något du skulle vilja förverkliga. Plocka fram det och gör ett uppriktig försök att förvekliga det. Det kan vara det som är din mission här i livet.

 5)     Om du lyckades genomföra din livsdröm?

Hur skulle du må? Hur skulle andra se att du var på väg någonstans?

Ta nu och fundera på vilken fråga som är viktigast att börja med. Sätt sedan igång och jobba på att göra resten av den här dagen och livet till en spännande färd mot ditt livs stora dröm.

Om du inte når fram på första försöket så är det inget misslyckande – det är bara ett resultat som inte blev riktigt som du ville. Så försök igen, och igen till du lyckas.

Författare: Leif Ståhlberg

Hur tar vi oss från nuläget till önskat läge?

Publicerad 2017-04-04, 11:18

Vi har nu tagit oss igenom den mest hektiska månaden för alla oss som är engagerade i det fantastiska föreningsliv som vi har i Sverige. I mars har många föreningar sina årsmöten och föreningsstämmor. Runt om i landet väljs nya styrelser, verksamhetsplaner klubbas och budgetar fastställs.

Är du en av alla dessa tusentals engagerade personer som fått förmånen att sitta i en förenings styrelse? Snart kommer du kanske sitta på ditt första styrelsemöte och fundera över hur du vill vara med och påverka. Jag har under många år varit ideellt engagerad i bostadsrättsförening, samfällighetsförening, idrottsförening och andra idéburna organisationer. Vårt engagemang är viktigt för att verksamheterna ska fungera!

För några år sedan kom jag i kontakt med Kjell Enhager på en coachutbildning som jag gick. Jag fick lära mig NÖRHA-modellen av honom och den har jag burit med mig sedan dess. Kort och gott handlar det om att identifiera ett nuläge, fundera på framtiden och ett önskat läge. När du ser målet behöver du identifiera de resurser du har, fundera över eventuella hinder för att nå målet och sedan göra en aktivitetsplan som tar dig mot målet. Tycker du att det du nyss läste känns lie övermäktigt och svårt att ta till sig? Du kan känna dig lugn, du är inte ensam.

För att göra livet enklare för oss som är föreningsaktiva så har jag tagit fram en workshop som jag kallar Förening i utveckling – från nuläge till önskat läge. I denna heldags workshop lotsar jag dig och din förening genom ett antal steg där ni gemensamt får skapa en bild av föreningens nuvarande situation (nuläget) och ni får fundera på vart ni vill komma (önskat läge). Sedan arbetar vi tillsammans fram en handlingsplan som ska hjälpa er att nå era mål. På sex timmar har arbetat fram en plan som kommer att bli avgörande för föreningens utveckling. Styrkan ligger i att ni gemensamt arbetat fram den och att ni är överens om att de sex mål som finns i planen är de viktigaste för förening det kommande året.

Fem tips till dig som ska sätta mål

1. Tydligt. Ju tydligare målen är formulerade, desto större sannolikhet att de förverkligas. Otydliga eller för vida mål ger inte tillräcklig styrriktning framåt.

2. Mätbart. Vissa målsättningar är enklare än andra att mäta. Men förändringar av en föreningskultur är lika viktig att kunna stämma av som antal nya medlemmar. Framstegen måste kunna greppas och belönas.

3. Begränsat i antal. Ha inte för många mål samtidigt. Ofta är 3-5 mål lagom. Med fler parallella mål ökar risken för att något av målen åsidosätts.

4. Relevant. Målen ska upplevas som relevanta och viktiga för medlemmarna. Om målen svarar på frågan ”what´s in it for me?” ökar chansen att målen motiverar.

5. Tidsbestämt. En deadline i horisonten hjälper till att driva arbetet mot målet framåt.

Till sist, fira framgång när ni når era mål!

Vill du veta mer om hur du tar din förening från nuläge till önskat läge kontakta mig så berättar jag mer.

Författare: Magnus Eriksson

Vision och Drömmar

Publicerad 2017-03-28, 13:05

Ingen dröm är för stor. Ingen drömmare är för liten. Varför är det viktigt med en vision?

Låt mig berätta en historia: ”En vandrare kom på vägen och passerade ett stenhuggeri. Han såg tre stenhuggare arbeta med att hugga ut fyrkantiga stenar ur större stenblock. Vandraren gick fram till den förste och frågade vad han gjorde. “Jag hugger sten ser du väl!” fräste mannen, “Jag har hållit på med det

här i 5 år och hur kul tror du att det är? ”Vandraren gick vidare till nästa stenhuggare och ställde samma fråga. Svaret kom snabbt: “Jag hugger stenar riktigt fyrkantiga så de ska passa in i muren därborta.” Han pekade mot en hög stenmur som löpte utmed kanten av stenhuggeriet. Vandraren gick återigen vidare och kom till den tredje stenhuggaren och frågade samma sak. Stenhuggaren log från öra till öra och sa: “Jag bygger en katedral – den kommer att bli helt fantastisk när den blir klar. Muren du ser därborta är en del av ena långsidan. Min uppgift är att hugga de här stenarna så att de passar perfekt in i murarna som kommer att utgöra väggarna i katedralen. Det blir något att visa mina barnbarn!”

Med en stark vision attraherar du inte bara dig själv, du attraherar dessutom kunder, medarbetare och omvärld på ett sätt du aldrig gjort förut. Med en tydlig vision är det enkelt att välja rätt väg och blir det enklare att sätta lång- och kortsiktiga mål, som inte bara är av ekonomisk karaktär. Och du får faktiskt färre tankar i huvudet och mer gjort.

Visionen – en oöppnad present

En vision kan inrymma allt möjligt som beskriver din företagssituation, minst tio år framåt i tiden. Det är bara fantasin som sätter gränser. En vision är ett utopiskt, framtida läge som kittlar dina sinnen och kan kännas helt orimlig att uppnå och fantastiskt underbart härligt när det blir verklighet. Den mest fantastiska present du någonsin skulle kunna ge dig själv som företagare.

En Vision som lockar

Att ha en stark vision som verkligen betyder något, inte bara för ägarna, utan även för medarbetarna, kunderna och samhället, ökar företagets attraktionsförmåga på alla plan. Det blir mycket enklare att locka kunder, medarbetare och samarbetspartners till ditt företag med en tydlig och kittlande vision.

Ingen dröm är för stor och ingen drömmare för liten

En vision är en dröm. En vision är utopisk, vilket betyder att den inte ens behöver vara möjlig att uppnå. När du nu ska jobba kreativt med din vision, kom då ihåg att släppa alla spärrar och unna dig att drömma helt fritt. Begränsa inte dig själv med vad som skulle vara möjligt, just nu är allt möjligt. Min intention med de olika frågorna är att du ska hitta en vision som känns bra i magen och som skänker dig glädje att tänka på. En vision som du verkligen gillar och som du har lust att jobba hårt för att nå. Syftet med frågorna är att öppna upp ditt sinne och hjälpa dig att hitta nya tankespår.

Förflytta dig minst 10 år framåt i tiden

1. Den kommun där du har huvudkontoret vill tacka dig för allt du och ditt företag bidragit med för att göra samhället bättre. Vad tackar de för?

2. Ditt företag har vunnit ett pris. Vilket var priset och varför valde arrangören att lyfta fram ditt företag som vinnare?

3. Hur tar ditt företag hand om vår planet? Från den lilla bakterien till insekterna, fåglarna, fiskarna, djuren och människorna. Naturen med sina sjöar, berg, skogar och hav. Vad tackar Moder jord ditt företag

Författare: Pia Anderson

Bäst före eller bra efter

Publicerad 2017-03-27, 16:11

Stirrar du blint på filpaketets bäst före-datum när du avgör om den är ätlig eller inte? Det gjorde jag med innan jag började stå med famnen full av dyrbara gratismatvaror. 

I dag känns det nästan lite pinsamt att erkänna det, men jag brukade bry mig om bäst före-datumen på matvaror. Okej, jag fattade ju att produkten inte blev dålig klockan tolv på natten det datumet som stod på paketet, men hade det gått några dagar hände det att jag slängde oöppnade förpackningar som blivit bortglömda längst in i kylen. 

När jag började dumpstra, alltså åka ut och hämta mat som livsmedelsbutikerna slängt i sina sopor, ändrades det. Att slänga ett filpaket eller ett par ägg då och då gör ju sanningen att säga inte jättestor skillnad vare sig för privatekonomin eller ens miljöpåverkan. Men hittar man en halv tunna full med mozzarellaost och kan ta hand om allihop blir det en helt annan sak. 

Jag brukar ta just mozzarellaost som exempel för att jag under min andra dumpstringstur hittade just en halv tunna med mozzarellaost och lät bli att 

ta hem en enda för att datumet på dem var passerat med två dagar. Det grämer mig lite fortfarande. Under mitt första halvår som dumpstrare köpte jag mozzarellaost flera gånger och varje gång gjorde det ont i mig. 

Redan två veckor efter den missen kändes det nämligen helt idiotisk. Då hade jag börjat läsa på om mats hållbarhet och under arbetet med min bok "Svinnlandet" ringde jag och plågade en mikrobiolog på SLU med ständigt nya produkter. Till slut tröttnade han på mig och förklarade att bäst före-datumet inte har något med farlighet att göra, till skillnad från sista förbrukningsdag, som det är på produkter som kan bli farliga, till exempel rå kyckling. 

- Livsmedelsindustrin är jätteduktiga på att undvika farliga bakterier i produktionen. Och om det inte finns några farliga bakterier med från början så finns det inga så länge förpackningen är obruten. Farliga bakterier uppstår inte från tomma intet, sade han.  

Nu skrattar jag åt min tidigare oro och äter både fil och mozzarella månader efter bäst före-datumet. På mina föredrag bjuder jag på en ost som passerat datumet med tre år. Och självklart har ingen blivit sjuk. 

Mitt grämade över den där tunnan med mozzarella är också nästan helt borta. Jag och min familj har trots allt levt nästan enbart på gratis mat i över tre år nu. Och svaret på frågan jag ständigt får, om jag blivit sjuk av maten jag dumpstrat någon gång är helt enkelt: nej. 

Tre tips för att slänga mindre mat: 

1. Släng inte på grund av bäst före-datumet. Du blir inte sjuk. 

2. Släng inte grönsaker som skrumpnat. Så länge de inte möglat eller ruttnat funkar de hur bra som helst i exempelvis grytor och soppor. 

3. Frys in. Genom att frysa in stannar alla bakterieprocesser av. 

Andreas Jakobsson är frilansjournalist och författare till den uppmärksammade och prisbelönta boken ”Svinnlandet” som handlar om dumpstring och matsvinnet i alla led i livsmedelskedjan. 

Författare: Andreas Jakobsson

Hur det är att leva i en familj med NPF

Publicerad 2017-03-22, 19:59

Jag, Sara Melin är mamma till barn med ADHD, ADD, Tourette, Dyslexi Autismspekta och en släng OCD (tvång)

Jag har kämpat ”in i kaklet” för att dels förstå mina barn, men också för att få omgivningen att förstå dem, samt vad de har för behov.

Det har varit en tuff men också en otroligt lärorik resa. Jag skulle aldrig haft så många skratt, aldrig slitit mitt hår av förtvivlan och aldrig älskat så om jag inte hade mina barn.
Som en ”plusmeny” med extra allt på något sätt.


I föreläsningen tar jag upp känslan som uppstod när vi fick diagnoserna. Hur jag trodde att livet nästan var slut, jag förstod ju inte vad det handlade om, jag hade ingen kunskap. Jag var absolut en av dem som såg ner på ADHD barn. Inte kunde det väl hända mig? 

Jag tar upp känslan av utanförskap. Känslan av att inte förstå och känna sig missuppfattad. Krigandet i skolan för att få den hjälp vi behövde. Men också vilken tur jag haft, vad mycket jag lärt mig. Livet tog inte alls slut. Det gav så mycket mer.

Jag har blivit mer ödmjuk, jag har lärt mig nya strategier hur man hanterar utbrott, vägran och hur man hanterar förändringar.

Så jag har bestämt mig för att sprida kunskap om just NPF. Att skapa förståelse och inse att bara för att man har ADHD är man inte knäpp. Nej man är extra smart, extra kreativ, extra känslig, extra arg, extra glad.

Vad är egentligen normalt och vad accepterars innan man upplevs som konstig?

Lite tips:

• Försök att le när du är arg, det blir lättare då!
• Var flexibel i ditt sätt för att undvika utbrott och känslostormar.
• Arbeta med lågaffektivt bemötande. 
• Var beredd att kasta dig på golvet och gå på alla fyra för att avbryta ett nalkande utbrott.
• Förbered med schema för att underlätta låsningar.
• Rörelse, fysisk aktivitet är toppen.

Sara Melin

En föreläsning om hur det är att leva i en familj med NPF

Digitalt ledarskap - Vad är problemet?

Publicerad 2017-03-21, 13:09

Då var det dags att sätta igång. Om 6 månader ska vi ha lösningen ute och det ska bli succe! Detta är vår största satsning någonsin, och det är oerhört viktigt att vi lyckas. Du har säkert hört detta alltför ofta. Men vänta nu, “att lyckas”.  Vi börjar här. Har vi ens samma bild i teamet av vad ett lyckat projekt är? Även om målen är tydliga med ökad försäljning, kundnöjdhet eller effektivare something something, så är det ganska säkert, till och med högst troligt, att de flesta i teamet har olika mål med projektet. Karriäristen vill glänsa och ta nästa steg, utvecklaren göra något banbrytande i kodväg och designern helst sätta sin egen prägel på lösningen. Vanligt är också att titta på hur konkurrenterna gör, och göra likadant, istället för att verkligen fokusera på att lösa ett verkligt problem med lösningen vi bygger. Och lösa det tillsammans. 

Det är just detta som digitalt ledarskap syftar till. Att leda en grupp av olika individer, med olika kunskapsområden och lösa ett problem där alla olika kompetenser behövs för ett lyckat resultat. Oftast är det riktiga problemet heller inte helt känt när projektet börjar. Eller rättare sagt, man tror ofta man vet, men det är mer ett affärsproblem. Inte problemet som tjänsten/lösningen vi tar fram ska lösa. Det är viktigt att förstå.

Låt oss ta ett exempel. Vikande försäljning eller ökad konkurrens kan t.ex. vara affärsproblemet. Men det är inte ett problem som kunderna har. Kunderna har andra problem som är betydligt viktigare, t.ex för lite tid, för mycket att göra eller för många beslut att ta. 

Det är viktigt att hela teamet förstår problemet vi försöker lösa tillsammans, på en högre nivå för sedan själva bestämma hur de på bästa sätt kan hjälpa till att skapa en lösning. 

Så hur hittar man detta riktiga problem? Att observera och prata med kunderna är en utmärkt början. Redan innan man börjar bestämma sig för vad man ska göra. Och gissningsvis finns det flera problem under kundens hela kundresa att lösa. Att ställa frågan “varför”, är bland det viktigaste verktyget vi har i vår resa mot lyckade resultat. Att verkligen förstå det bakomliggande behovet. 

Så, för innan ni börjar nästa digitala projekt, se till att hela teamet vet svaret på frågorna: 

1) Vem bygger vi lösningen för?
2) Vad är problemet vi försöker lösa åt dessa personer?
3) Vad är vår idé till att lösa det?
4) Hur vet vi att vi löst det?
5) Vad vill vi att kunderna ska känna/tänka när vi löst problemet  åt dem?

Till sist, planera för förändring. Ha förändringsmöten varje, eller varannan vecka där ni prioriterar om vad som är viktigast framåt. I en digital värld, sker förändringar hela tiden. Det är omöjligt att innan projektet startar veta och förutse alla detaljer. Att förhålla sig till oförutsägbara förändringar, är kanske den viktigaste framgångsfaktorn för att ta fram en lyckad :) lösning.

Henrik Edlund
Managing Director, Futurice Sweden.

Fem verktyg för bemötande

Publicerad 2017-03-17, 12:47

Är du en av dem som tackar bilisten när hen stannat vid övergångsstället? Om du är bilisten som nyss blivit tackad av en fotgängare – vinkar du tillbaka? Grattis, du är redan nu på god väg i konsten att få människor omkring dig att trivas.

I vardagen
Det finns många vardagliga situationer som kan bli väldigt trevliga när vi använder verktygen för bemötande. Enbart dessa inledande små exempel skapar glädje och de är lika effektiva på jobbet. Att respektera, uppkatta och se sina arbetskamrater och kunder är ett av de mest effektiva sätten som finns att skapa arbetsglädje och få nöjda kunder.

Med kund avser jag den du ska skapa ett värde för, det kan vara i företag, vård, butik, kommun, myndighet eller förening. Dessutom är vi varandras arbetsplats, glädje smittar av sig! Lägg därtill att din kund märker denna positiva anda och talar gott om er.

Bemötande handlar ofta om artighet
Ibland sätts likhetstecken mellan artighet, vett och etikett och gamla etikettsregler. Nej, det handlar snarare om artighet tillsammans med andra människor eller konsten att få människor omkring dig att trivas. För framgångsrikt bemötande leder alltid till förbättring. Men det räcker inte med enbart denna effekt, din omgivning uppskattar dig dessutom ännu mer. Så även små, små detaljer gör stor nytta.

Har du rest extra långt någon gång?
Jag har under mer än ett decennium som föreläsare mött publik som rest långt bara för att man gillar personalen. Allt från Uppsala till Grythyttan för att köpa glass, 21 mil, enkel resa, (hen gillade inte ens glass!), men personalen var trevlig. Allt därifrån till hen som flög till Finland för att klippa sig. Varför? Jo, det var en trevlig frisör.

Du har säkert upplevt liknande om du tänker efter. Så tänker även de ni möter, därför är även små förbättringar så viktiga och träning med insikt ger färdighet.

Framgångsrikt bemötande smittar av sig
Ett framgångsrikt bemötande är dessutom en glädjespridare och ett vaccin mot konflikter på jobbet. Varför inte börja morgondagen med att ge någon beröm? Gör så fort så möjligt och inför andra. Jag lovar dig att det skapar stimulans och inte ses som smicker (det är den mest vanliga tveksamheten, att du smickrar). Därtill förtjänar du rätten att vid annat tillfälle påpeka det som är mindre bra då din kollega litar på dig.

Fem verktyg
Egentligen finns bara ett bra verktyg för bemötande, det är du själv. Men för att nå dit får du ytterligare några verktyg, dessa går jag in på djupare vid min föreläsning.

1. Vänd dig alltid mot den du talar med, (titta heller inte på telefonen).
2. Visa inlevelse och bekräfta den som invänder. Tacka för att de sa till.
3. Vår hjärna lurar oss ibland, vid kris läcker vi känslor. Tänk att de läcker.
4. Pröva med att varje dag ta några minuter att säga trevliga saker, hemma och på jobbet.
5. Sluta klaga, framhåll gnället som ett önskemål istället. Testa direkt!

Träning ger färdighet
Min föreläsning har sin upprinnelse i en märklig och rolig händelse. Den löste sig tack vare träning i bemötande och artighet. Det är först då vi kan skratta åt händelsen.

Men vi måste träna för att kunna hantera bemötandet. Vi måste också tänka på samma sätt på jobbet och rita kartan tillsammans. Det handlar om värdegrund och ledord.

Det är dessa tre saker, vad de står för samt de fem verktygen nämnda ovan som skapar insikt om värdet av bemötande på din arbetsplats. Allt detta får ni veta mer om vid min föreläsning.

Det är live och med diskussioner. Ni får kunskap och insikt!

Välkomna till föredraget Konsten att få människor omkring dig att trivas!

Författare: Mats Danielsson

En säljande säljare

Publicerad 2017-03-13, 14:23

Vi möter säljare varje dag, många gånger utan att reflektera över att säljaren har ett stort ansvar mot mig som kund (jag skall ju spendera mina pengar) och mot företaget han/hon arbetar för. En del säljare vi möter är väldigt duktiga och bra, många varken eller och en hel del helt hopplöst dåliga!

Jag, Johan Tordhag har studerat säljbeteende i över tio år och i dag kan vi med stor säkerhet redogöra för anledningen till att så många säljare inte presterar bättre!

En av många anledningar till ett extremt bra säljresultat är förståelse för kundanpassad försäljning, dvs vem är kunden och hur kommer hon att köpa! Människor köper i första hand människor, dvs produkten är oftast det sekundära i nästan all försäljning, vilket många säljare tycks glömma bort i sin iver på att prata fördelar med produkten/tjänsten.

När säljaren har ett rätt beteende vill fler kunder köpa, det är en stor skillnad på att sälja och att få kunder att köpa.

Jag har sammanstället ett koncept där jag ger en djup insikt i hur vi människor fungerar och vilka beteenden och signaler vi sänder, och hur det påverkar våra kunder till olika beslut.

Rätt hanterat är dessa verktyg och instrument oerhört kraftfulla.  Används de rätt kan förväntningarna på effekten vara upp till 30-40% säljökning, 12-15% marginalförstärkning och en total ekonomi ända upp till 4 gånger bättre än i dag.  Konceptet bygger på en ramändring och beteende förändring, både hos individen och säljorganisationen.

Effekten uppstår dels av att vi under intensiva former ger verklighetsnära verktyg till framgångsrik försäljning samtidigt som vi ger konkreta verktyg för en långsiktig förbättringsprocess hos individen och dess ledning.

Jag anpassar konceptet och finjuster det till er verksamhet  

Jag har över 30 års erfarenhet av försäljning och har vid flera tillfällen varit Sveriges bästa säljare. Jag delar med sig av min erfarenhet inom framgångsrik försäljning på ett engagerande och entusiasmerande sätt, och ger deltagarna en rad olika och konkreta verktyg för att lyckas inom framgångsrik försäljning.

Författare: Johan Tordhag

Hur uppfattas du - på LinkedIn?

Publicerad 2017-03-10, 14:29

Hur uppfattas du på nätet? Vilket intryck gör du på nätet? Vet du det?
För det går fort. På bara en bråkdels sekund har andra bildat sig en uppfattning om dig. Det första intrycket bildas fort, blir bestående och är svårt att ändra.

Själv heter jag Angela Ahola och arbetar idag med att föreläsa kring det första intryckets betydelse och släppte ett par månader sedan min första bok ’Konsten att göra intryck’.

• Har alltid varit intresserad av första intryck och hur vi läser av varandra. Intresset för detta väcktes i tonåren. Själv spenderade jag mina gymnasieår i en utpräglad överklasskola. Spelade samtidigt i ett dödsmetallband och såg förmodligen ut så som du gissningsvis tänker dig. Avvek med andra ord radikalt från övriga elever som hade precis de rätta märkena på sina kläder och föräldrar med fina jobb. Var samtidigt ambitiös och intresserad av skolan. Hur orättvist det än kan kännas så hade nog mitt utseende, hur jag fysiskt valde att ’presentera mig’ för omvärlden, ändå en inverkan på mina betyg.

Varför kan man ju fråga sig? Jo, forskning visar att vi människor tenderar dessvärre inte att bedömas utifrån de vi är. Utan utifrån hur så som andra uppfattar oss. Senare skulle min egen forskning även visa att till och med yrkesverksamma domare och nämndemän påverkas av de första intryck en misstänkt gör på dem.

Vi vet dock att idag sker det första mötet inte alls alltid IRL, utan alltsom oftast över nätet - på LinkedIn, via företagshemsidor och dejtingsajter.

Men vad är det som avgör hur andra uppfattar oss där - på nätet?

Till att börja med, de psykologiska mekanismerna är desamma. Vi frågar oss om vi kan lita på dig. Är du snäll, godhjärtad och om din kompetens/kapacitet är hög eller låg. Vi försöker alltså läsa av samma egenskaper oavsett hur vi ses. Och oavsett vad det än är för ’information’ vi har till hands om varandra. Detta fenomen har benämnts av forskare som ’thin slices of behavior’ och innebär i korthet att vad det än är andra får veta om oss kommer de att använda det som ett underlag för att dra sina slutsater om hela vår personlighet - det kan vara så lite som ett visitkort, vår titel, eller en profilbild. 

Så idag, för att lyckas med vår karriär eller med dejtande, behöver vi även bemästra konsten att göra intryck på nätet. Här kommer åtta tips på vägen - med fokus på fotot.

• Ha koll. Var medveten om att bilden är viktig. Människan är i hög grad visuell.

• Sammanhanget. Din bästa Tinder-bild är nödvändigtvis inte densamma som på där fokus ligger på karriär och kompetens.

• Vilken bild av dig vill du förmedla? Bilden av en attraktiv person, en kompetent yrkesmänniska eller något annat? Använd din bild till att förmedla det jobb och den karriär du önskar. På företagshemsidor och karriärbetonade sociala medier ger en professionell bild – kanske till och med tagen i fotostudio – ett kompetent och seriöst intryck.

• Associationerna: Haloeffekten gör att även miljön där bilden är tagen påverkar andras bedömning av oss. Står vi på en bergstopp jämfört med mitt i stadsvimlen förmedlas olika bilder av oss. Bilden kan även vara tagen mitt i en aktivitet - när vi föreläser, står bredvid motorcykeln, gör en kul grimas utklädda på en maskerad eller sitter på vårt kontor. ’Imbibing idiot bias’ beskriver, till exempel, hur någonting så harmlöst som ett glas öl eller vin gör att andra uppfattar oss som mindre intelligenta.

• Kroppen. Står du rakryggad eller slokande, med en öppen gest eller armarna i kors? En upprätt huvudposition är mer auktoritärt än att lägga huvudet på sned, som är en empatisk signal. Men kan också uppfattas som undergivet och ursäktande.

• Stylingen. Är du klädd formellt eller ickeformellt? Ljusa eller mörka kläder? Har du utsläppt hår, uppsatt, är sminkad, bär glasögon eller kanske till och med solglasögon så kommer det att påverka hur andra uppfattar dig.  

• Blicken. Är din blick riktad mot kameran eller inte? Om du tittar in i kameran minns andra dig bättre. Bär du däremot solglasögon

• Spegling. Vi tycker om människor som är lika oss själva. Och är samtidigt lite misstänksamma mot dem som är olika oss. Bra att ha i åtanke både på nätet och IRL.

Stort lycka till!
/ Angela
PS.
Detta är temat jag föreläser om. Vill du boka mig att komma och föreläsa ’hos er’ hör av er på ____ Och om du tycker att detta ämne är lika fascinerande som jag kan du läsa mer om detta i min bok ’Konsten att göra intryck’ och du får mer än gärna ladda ner vår nya innovation - appen Tosify (länken: http://www.tosify.com hit) - som hjälper dig ta reda på exakt vilka signaler din profilbild sänder.

Kommunikation, attityd och trygghet

Publicerad 2017-03-01, 14:14

Vi söker ofta efter facit. Vi vill hitta raka, enkla vägar väl för att nå våra mål. Det trots att vi egentligen vet att det inte finns några. Trots att vi vet att fågelvägen från A till B inte existerar och att vi måste passera utmaningar och delmål längs vägen.

Alla som startar företag har en vision för vad man vill uppnå med sin verksamhet. Processen ser förstås olika ut beroende på om det handlar om en tjänst eller vara och om du arbetar i ett team eller ensam. Oavsett om du är ny företagare eller har drivit verksamheten några år kommer du att märka att ingen process är spikrak och att det alltid dyker upp överraskningsmoment. Det är lätt att gå vilse, kanske tveka och tappa fokus på visionen.

I min roll som agilitycoach sedan mer än tio år tillbaka har jag haft möjligheten att följa många personer, och hundar, i deras utveckling inom agility. Alla deltagare har olika syften med sitt deltagande på en kurs och oavsett vad det är har jag en viktig roll som coach att få förståelse för respektive mål och guida dem dit. Det jag alltid återkommer till är att det ska finnas en tydlig plan. Det ska finnas en strategi, för om föraren själv inte vet vad hur han/hon vill uppnå eller hur det ska gå till är det förstås ännu svårare att få med sig hunden på att göra rätt moment.

Samma utmaning ser jag hos oss företagare och entreprenörer. Det är lätt att fastna i en enkel verklighet och tanke om vart man vill nå. Något som speglas i ett mindre konkret uttryck som "jag ska sälja så mycket som möjligt av...". Utan en plan för processen är det omöjligt att nå sitt mål. I alla fall inom en rimlig tid. Så, för att konkretisera det ytterligare har jag stolpat ner det under tre begrepp. Det grundar sig i vad jag anser behövs för att bli ett bra team på agilityplanen. Tre byggstenar som tillsammans bildar den där stabila grunden att stå på. Något som förstås kan översättas till oss företagare.

Kommunikation, attityd och trygghet

I stora drag handlar det om att skapa en medvetenhet om helheten. För agilityföraren innebär begreppen följande:

Kommunikation - Hur kommunicerar jag med min hund? Vilka signaler använder jag, och när och hur? Förstår min hund signalerna?

Attityd - Min vilja och mitt driv att vara på agilityplanen. Att jag har rätt energi och inställning med mig in i uppgiften och medvetenhet om att det speglas hos min hund, positivt som negativt. Att ha ett "jag kan-tänk" i allt jag gör.

Trygghet - Vad är min roll som förare och är jag trygg i den? Är min hund trygg i sin roll?

För dig som företagare översätts det såhär:

Kommunikation - Vad vill jag kommunicera, till vem och hur? Det finns en mängd olika strategier, kanaler och ingångar... Vad är mitt syfte, både på kort och lång sikt?

Attityd – Vem och hur, är jag som företagare? Är det min personlighet som ska speglas eller är det företagets/varumärkets värderingar som ska frontas? Vilken attityd finns hos målgruppen och hur ska den bemötas?

Trygghet - Vilka uppgifter ställs jag inför och är jag trygg i den rollen? Att vara trygg handlar delvis om självförtroende - tror jag på min idé?

Efter att ha varit "hundtjejen" i många år fick jag göra ett val som innebar att utnyttja läget eller att ändra resans riktning helt. Det fick mig att fundera över många saker både på ett personligt plan och som företagare.

När du startade ditt företag gjorde du säkert läxan och funderade över dem grundläggande analyserna av målgrupp, marknad, konkurrens etc. Du fick säkert tipset att tidigt skapa en hemsida och visitkort. Men, har du gjort läxan att analysera dig själv samt din idé kopplat till en genomtänkt strategi? Det finns många viktiga punkter att läsa på och ha med sig på resan att skapa och driva ett hållbart varumärke. Allra helst om det handlar om ett personligt varumärke, det vill säga om dig!

Fem tips

1. Fundera på vem du är som företagare (attityd).

2. Backa bandet och analysera din vision för företaget, både kort- och långsiktigt (trygghet).

3. Ställ dig frågan "varför?" när du analyserar din vision och verksamhetsidé.

4. Gå igenom de tre byggstenarna och se vad kommunikation, attityd och trygghet innebär för dig.

5. Läs på om de olika kanalerna som finns för att nå sina kunder och analysera var dina kunder finns (kommunikation).

Författare: Mikaela Holegård

Konsten att vara långtidsfrisk

Publicerad 2017-02-24, 11:42

Hur håller man sig själv och sin personal långtidsfrisk?

Sjukskrivningar kostar företagen mycket pengar och orsakar stort personligt lidande. De flesta sjukskrivningarna är i onödan och hade kunnat förebyggas.

Därför har jag, Kerstin Söderberg nu tagit fram verkningsfulla redskap för ett hälsosammare liv. Under mina kurser och föreläsningar får deltagarna stor förståelse för vad stress är och hur det påverkar oss men fokus ligger på enkla användbara övningar som får stressnivån att sjunka och mer långsiktiga strategier som handlar om våra tankar och inställning.

Stress är inte bara något negativt. Utan stress skulle vi inte överleva situationer där vi snabbt behöver agera på något som hotar oss eller som kan vara farligt. Utan stress skulle vi heller inte prestera och utvecklas.

Den stress som skapar ohälsa i dag handlar inte om att fly från vilda djur, för att sedan återhämta sig och låta stressen gå ner. Farorna är inte lika tydliga som tidigare men genererar samma stresspåslag för att kunna fly, slåss eller ”spela död”. Vi behöver hitta nya strategier mot de stressorer vi har i dag.

På kursen eller föreläsningen tar jag upp frågor som
- Vad händer i kroppen vid stress?
- Vad kan långvarig stress leda till? Hur skyddar jag mig?
- Vad är bra återhämtning? Vi klarar en hel del stress om vi bara får rätt återhämtning.
- Self Compassion - medkänsla med dig själv. Hur är ditt "självprat"? Slår du på dig själv och har för höga krav? Om du pratar negativt till dig själv, tex jag är värdelös, jag kommer att misslyckas etc så får du ett stresspåslag.
- Hur använder jag mina 24 h per dygn? Vad är det som stressar mig mest? Kan jag ta bort något eller ändra inställning till det jag måste göra? Det finns ALLTID något jag kan göra för att minska stressen!
- Vilka tankar utlöser stress och vilka känslor hamnar du i då (rädsla, ilska, skuld, skam?). Sätt namn på känslorna. Vad är det värsta som kan hända och hur skulle du hantera det? Är oron befogad?
- Jag tar också upp fakta om stress kopplat till kost, motion, sömn och mental träning med målet att ge åhörarna nya insikter och motivation till att göra förändringar i sina liv för mer harmoni och bättre hälsa.

I kurserna varvas teori med praktiska övningar, diskussioner, avslappningsövningar och enkla övningar i mindfulness, medveten närvaro. Det snabbaste och effektivaste sättet vid stresspåslag är enkla andningsövningar som alla kan lära sig.

Några övningar att börja med redan idag

- Stanna upp några gånger om dagen och följ några andetag genom näsan och ner i magen, sänk axlarna, slappna av.

- Fundera om du kan plocka bort några ord/fraser ur din vokabulär. Tex ”jag är så stressad”, ”det är jobbigt nu”. Behöver du uttrycka det kan du i stället specificera vad du känner tex ”jag är rädd att inte hinna uppgiften”. När du sätter rätt ord på känslan klingar den ofta av. Ord som kaos, katastrof, stress, panik signalerar fara (det är inte en slump att kvällstidningar ofta har de orden på första sidan) - och ger automatiskt stresspåslag. Undvik de orden om det inte är fara för ditt eller någon annans liv.

- Avsluta dagen med att tänka, säga eller skriva ner tre positiva saker som hänt och tre saker du är tacksam över.

Kerstin Söderberg är diplomerad stressterapeut och utbildad i Kognitiv beteendeterapi (KBT steg 1) och Schematerapi steg 1 samt har en mindfulnessinstruktörsutbildning.

Må bra – Helt utan anledning

Publicerad 2017-02-23, 15:07

Det finns tre faktorer som avgör vad du känner – hur du använder din kropp, vad du fokuserar på och vad du säger till dig själv. Häng med så förklarar hypnotisören och föreläsaren Erik Olkiewicz hur den så kallade Emotionella Triaden fungerar – så att du kan lära dig att må bra helt utan anledning.

Föreställ dig att jag säger till dig: ”När jag rör vid ditt huvud kommer du att skratta”.

På en skala mellan 1 och 10, hur troligt är det att du skrattar? Du kanske drar lite på munnen, det är trots allt lite fånigt att en vuxen person klappar en annan vuxen på hjässan i hopp om att han eller hon ska garva. Men gapskratta? Ett hjärtligt, bullrande skratt som får dig att kippa efter andan? Högst osannolikt.

Föreställ dig nu att du ser min hypnosshow och att några kompisar till dig blir hypnotiserade på scenen. När de är djupt i hypnos ger jag dem samma instruktion som jag gav dig men till skillnad från dig skrattar de. Och det är inget fejkat ha ha-skratt, utan de ligger dubbelvikta i stolen, slår sig för knäna och du ser deras ögon tåras.

Du häpnar och tänker: Hur är det möjligt? Då kommer nästa chock. Jag gastar ”sov” och plötsligt försvinner skrattet. De tystnar och ligger blixt stilla. Handen på hjärtat: Skulle du kunna börja – och sluta gapskratta – på befallning?

Få känslokontroll – det hemliga knepet

Jag berättar detta för att du ska inse att du har större påverkan över dina känslor än du har förletts att tro och att det finns en metod som du kan börja använda redan idag.

De tre faktorer som jag ändrar hos deltagarna i min hypnosshow behöver du inte ha en hypnotisör närvarande för att uppleva.

Låt mig förklara hur hypnos fungerar.

Allt går att koka ner till detta: Vi människor är påverkbara. Om vi inte gick att påverka hade vi aldrig kunnat lära oss något.

Så funkar hypnos

När jag hypnotiserar en person i min hypnosshow använder jag några kraftfulla tekniker som tystar den inre rösten. Den som du känner igen som du – och den är kritisk, rationell och analyserande.

När en person är hypnotiserad är han eller hon i ett behagligt meditativt tillstånd. Personen har börjat känna, istället för att tänka. Jag har slappnat av personen mentalt, fysiskt, känslomässigt – och i detta tillstånd är personen mer mottaglig för de instruktioner som jag ger honom eller henne.

Det fantastiska är att hjärnan i detta tillstånd inte orkar avgöra vad som är rätt och fel, sant eller falskt. Personen orkar inte validera inkommande sensorisk information, som det heter på hypnosspråk.

Än mer fantastiskt är att vi i hypnostillståndet får större kontroll över och kommer närmare våra känslor. Vi är öppna, påverkbara och närvarande. Det är därför jag kan få personerna att garva på beställning.

De tre faktorerna som påverkar ditt känslotillstånd

När jag hypnotiserar en person i en hypnosshow ändrar jag tre faktorer som påverkar personens känslotillstånd – hur personen använder sin kropp, vad personen fokuserar på och vad personen säger till sig själv.

Det här är goda nyheter för dig. Det betyder att du i varje givet ögonblick kan ändra dessa tre faktorer så att du kan ändra hur du mår. Här visar jag hur den så kallade Emotionella Triaden fungerar:

1. RÖRELSE/FYSIOLOGI: Vad gör du med din kropp?

Rörelse skapar känslor. Vad än du känner nu hör ihop med hur du använder din kropp. Sjunk ihop, ha blicken sänkt i backen och du är på god väg att bli deppig. Vifta med armarna i en segergest, le stort och ta djupa andetag och du upplever det motsatta. Det är svårt att bli deppig när du rör dig som en vinnare.

2. FOKUS: Vad fokuserar du på eller tror du på?

Ditt fokus är kraftfullt. Vad du än fokuserar på kommer du att tro på. Det du fokuserar på blir din verklighet. Fokusera på det du vill, inte på det du fruktar, för det du uppmärksammar växer.

3. SPRÅK: Vad säger du till dig själv?

Varje dag ställer du en serie frågor och svar till dig själv. Det kallas ”att tänka”. Om du vill förändra ditt liv, sluta att vanemässigt ställa frågor som inte lyfter dig framåt. ”Hur skulle jag kunna lösa det här?” är en bättre fråga än ”Varför händer det här alltid mig?”. Kvalitén på ditt liv hänger ihop med kvalitén på de frågor du ställer dig själv.

Lämna en kommentar och berätta för mig: På en skala mellan 1 och 10 (där 1 är uselt och 10 är toppen), hur mår du just nu?


Om hypnotisören och föreläsaren Erik Olkiewicz

Erik Olkiewicz är hypnotisör, föreläsare och motivationsexpert. I hans populära hypnosshow demonstrerar han vad som händer när människor som är skickliga på att fokusera börjar fokusera på helt andra saker…

Positiv grundsyn

Publicerad 2017-02-22, 13:42

Ofta frågar publiken om det går att träna sig till en positiv grundsyn. Mitt svar är att det går, men det tar tid. Som exempel brukar jag berätta om vad som hände när jag fiskade med min bror. Följande skedde:

Jag gillar att fiska med nät, det är spännande och man vet aldrig vilka fiskar som kommer upp, ibland får jag mycket fisk och ibland blir det ingenting. Min bror och jag fiskar nästan varje dag under sommarhalvåret och för det mesta har vi med barn, fruar och barnbarn i båten. Det är en vacker sörgårdsidyll när vi åker ut från båthuset i Västerviks skärgård.

Vi imponerades av de professionella fiskarna som ju ofta får mer fisk än vi. När de kommer in till bryggan så brukar de säga: ”det blev inte så mycket, det var bättre förr” och så lastar de iland fisken. Jag ville vara som de, så jag började säga till min bror att ”Det var bättre förr, tjugo abborrar är inte så mycket”. Det var kul, vi skrattade åt skämtet och familjerna deltog i ”klagandet”. Efter ett tag märkte jag att Patrik, min bror heter så, ofta fick åka ut ensam och fiska, jag hade annat för mig och det var inte så kul att fiska längre. Det som hänt var att jag hade tränat mitt negativa tänkande, inte bra.

Då sa jag till Patrik att vi får lägga om skämtandet och alltid säga att det är bra. Sanningen är ju att det oftast är ganska bra fiske. Vi började säga, ”härligt i dag fick vi hela tio abborrar och en fin liten sik”. Eller ”Det var kul att fiska idag, vi fick en mört med verkligt röda ögon och mört är ju så gått i maj månad precis innan den leker”. Sakta började jag tycka att det var kul att fiska igen.

En viktig sak med detta är att det tog tid. Att sluta fiska tog ungefär två år, sakta utan att jag märkte det blev det tråkigt. Att börja tycka det var kul igen tog också ungefär två år, men nu är det roligt och gör sommaren härlig.

Det tar alltså tid att skaffa sig en positiv grundsyn, hjärnan måste få tid att omvandla sig. Det är lika viktigt att veta att det inte behövs mycket, det räcker med små små förändringar om man bara är lite envis och håller på.

Erik Winqvist, talare och artist

www.winkir.se

Jämställd och jämlik vardag

Publicerad 2017-02-16, 13:39

För de flesta av oss är ett jämställt samhälle en självklar vision att jobba för. En del upplever att vi redan är jämställda. Andra möter dagligen utmaningar som bevisar att vi är långt ifrån ett jämställt samhälle. Men varför är vi, så här snart 100 år efter att kvinnor fått rösträtt, fortfarande inte jämställda?

Jämställdhet och Jämlikhet är begrepp som ibland kan upplevas som lite luddiga och det innehåller i sig inga konkreta instruktioner. Dels för att många tror att vi inte behöver det, att samhället blir bättre med tiden, att det bara händer. Men så är det inte, tyvärr. Det krävs mycket arbete för att ändra saker som varit mer eller mindre stillastående i hundratals år.

Så hur gör vi för att ta ner de stora orden till vardagen, in i verksamheten, in i våra möten och diskussioner? Först och främst handlar det som alltid när det är ett problem som ska övervinnas, att erkänna att det finns. Nej, vi är inte jämställda i Sverige. Nej, alla behandlar inte varandra jämlikt i vår organisation. Ja, vi kan bli bättre. Det är inget nederlag att se detta, snarare tvärtom; det är smarta och framgångsrika organisationer som i längden vinner på att erkänna sina brister och jobba för att förbättra dem. IKEA är en av världens mest framgångsrika företag. Det är även kända och prisbelönta för sitt arbete med jämställdhet och jämlikhet. De har tagit in dessa värden i områden i världen som inte kommit lika långt och på så sätt påverkat den inhemska politiken att jobba med jämställdhetsfrågor. Det är häftigt!

Men vi behöver inte vara möbeljättar för att påverka vår värld. Jag har ofta utbildningar ute på förskolor om Skapandet av jämställdhet och får i både i diskussionerna i workshops och i efterhand höra hur de kunnat ta ner de stora orden till en praktiskt förändring i barnens vardag. Och hur denna förändring har gynnat både barnen och personalen själva, gett dem ny inspiration, fräscha idéer och framför allt; en mer jämställd förskola. Och om den här världen ska bli mer jämställd är det en plats som är otroligt viktig; barnen är framtiden!

En dag satt min 7 åriga dotter vid matbordet och funderade. Sen sa hon; Mamma, om en Hon är en Mamma och en Han är en Pappa, vad är då en Hen?
Dessa kloka ungar. Helt utan fördomar, som svampar i omvärlden, nyfiket lyssnar och frågar de och lika engagerat berättar det för oss hur de ser på saker. Vi kan lära oss mycket av barn.

Men vi behöver också ifrågasätta det som vi lärde oss som barn, i en värld som var på många sätt annorlunda från den vi lever i idag. Vi måste ifrågasätta våra egna åsikter, tankar och reaktioner. Vi måste se inåt och fråga oss; varför säger jag som jag säger, varför reagerar jag som jag gör, varför tycker jag som jag tycker? Vad ligger till grund för allt? Och är den grunden uppdaterad? Är den i 2017? Vet jag vad en Hen som föräldrar skulle kunna heta? Har jag ens funderat på det? På samma sätt som ett företag bör erkänna att det kan jobba på sitt jämställdhetsarbetet så kan vi se på oss själva och erkänna; Jag kan bli bättre.
Jag ska inte ljuga; det är inte alltid lätt. Men - det blir lättare och lättare. Och i längden är det både ekonomiskt värt för företaget och emotionellt värt för oss som människor. När vi jobbar för ett mer jämställt och jämlikt samhälle vinner vi inte bara själva på det, generationerna efter oss vinner även de. Och det arvet är ovärdeligt.

Vad svarade jag min dotter? Jag hade läst ett ord som en förälder som är transperson kallat sig, som jag tyckte var genialiskt.
-Mappi.

Tre tankar att ta med sig för en mer jämställd och jämlik vardag:
• Retorik är kommunikation och kommunikation är människans absolut främsta verktyg. Men likt en hammaren som både kan slå sönder en vas och bygga en bro, kan detta verktyg användas på många sätt.

• Ett normkritiskt tänkande innebär att skärskåda det vi tar för givet, att se vilka normer som skapat en själv och det samhälle en lever i. Att vara normkritisk är inte att vara kritisk mot dem som lever efter normer, utan att uppmärksamma vilka normer som finns och vad det skapar för typ av samhälle.

• Normkritisk retorik är att kombinera normkritiskt tänkande och kommunikation för att skapa nya sätt att genom våra kommunikationskanaler, individuella och kollektiva arbeta för ett mer accepterande och jämlikt samhälle.

Kort ordlista från RFSLs begreppsordlista:
http://www.rfsl.se/hbtq-fakta/hbtq/begreppsordlista/

Hen:
Könsneutrala pronomen som främst används om personer som varken identifierar sig som kvinnor eller män utan till exempel är intergender, genderqueer, icke-binära. Hen och den används också i situationer då en persons könstillhörighet är okänd.

Cisperson:
En person som identifierar sig med det vid födseln tilldelade könet. Cis är latin för ”på samma sida”.

Transperson:
En transperson är en person som inte alls eller delvis inte identifierar sig med det kön den har fått tilldelat vid födseln. En person kan också vara transperson som inte följer rådande normer för hur en person med ett visst juridiskt kön ska vara, förutsatt att personen själv identifierar sig som transperson. Ordet trans är latin för ”överskridande”. Transperson är ett paraplybegrepp med många undergrupper och det går att vara transperson på många olika sätt. Begreppet rör könsidentitet och könsuttryck och har ingenting med sexuell läggning att göra.

….
Sophie Thelning är föreläsare och retorik- och jämställdhetskonsult på Jämlik Retorik. Jämlik Retorik arbetar med utbildningar och coaching inom jämställdhets och jämlikhetsarbete med fokus på kommunikation.
jamlikretorik.com

Virtuella möten

Publicerad 2017-02-01, 10:56

”Bra tips för vanliga möten Antoni, tack! Men kan du bjuda på några tips för virtuella möten? Våra är så tråkiga.”

Jag hade just föreläst om hur man leder bra möten för ett stort telekombolag. Det var under en frågestund på slutet som frågan kom. Inom mig svor jag men utåt sa jag ”Absolut!, här kommer några bra tips”. Snart nog var tiden slut, vilket jag blev glad för. För grejen var att jag inte gillade virtuella möten särskilt mycket…

Hade denna kund varit den enda som frågat så hade jag inte brytt mig utan fortsatt att prata om mitt favoritämne, analog kommunikation, i alla lägen. Det finns nog så mycket att förbättra där, vilket är tydligt i många olika möten. Men fler och fler kunder ville ha tips för den digitala delen också. Hur man kan göra för att få den virtuella kommunikationen att bli bättre, att få det virtuella ledarskapet att fungera och att få till riktigt bra virtuella möten.

Till slut gav jag med mig och började göra efterforskningar. Jag intervjuade experter i Sverige och utomlands. Jag läste deras och andras böcker. Jag stämde av med mitt nätverk och deras erfarenheter. Efter ett halvår började bilden att klarna:

• Experterna inom området älskar virtuella möten som de älskar livet själv. De ser bara möjligheter.
• Experterna är inte helt överens med vilken teknik som är bäst. En del dyrkar telefonmöten. Andra är anhängare av video.
• Mötesledarna är ofta inkompetenta på att leda möten, och särskilt virtuella möten. De har också problem med att handha tekniken. Detta gör att ett dåligt virtuellt möte blir ännu sämre än ett dåligt fysiskt möte. Jag är ledsen att säga det så tydligt men det är som med PowerPoint; de flesta har ingen aning om hur man förstärker sitt budskap med det verktyget.

Min åsikt idag är att det fysiska mötet fortfarande är bättre, oftast, men bara om vi tittar på det isolerat från ett större sammanhang. Har man en mer holistisk syn på sin tid och vill vara effektiv så finns det fyra fördelar med virtuella möten:

1. De spar tid. Tänk dig själv om du ska resa i två timmar enkel resa för att ha ett möte på en timme. Det var den dagen…
2. De spar pengar. Resekostnader, din lön etc. Det är inte gratis.
3. De spar på miljön. Mindre CO2 släpps ut om du är kvar på kontoret eller hemma och kopplar upp dig på ett möte.
4. Du kan få med dig experter som annars inte hade varit tillgängliga. Har du en specialist du vill ska delta i mötet så är virtuella möten många gånger det enda sättet att få med dig personen.

Jag minns hur jag vid ett tillfälle åkte tur och retur, Stockholm – Dallas, för att delta i ett tvåtimmarsmöte. Och jag var inte en expert som var tvungen att vara på plats. Då tyckte jag att det var koolt. Idag är det skämskudde på det minnet.

Vad kan du göra då? Det finns många saker som du behöver göra lite annorlunda. Jag bjuder dig på sex enkla tips som tar dig en bit på vägen:

1. Lär dig tekniken. Det ger dig en trygghet och det smittar av sig på deltagarna som kan ägna sig åt innehållet istället för att oroa sig över processen.
2. Skicka med länkar, nummer och pinkoder i inbjudan, synligt och tydligt. Det hjälper många som annars börjar leta.
3. Uppmana till att vara i god tid. Sikta på att själv vara inloggad tio minuter innan mötet börjar, så har du i alla fall en chans att hinna utifall att något krånglar (och det gör det)
4. Säg till alla att mutar när de inte pratar. På så sätt slipper ni allt störande oljud som gör oss trötta av att koncentrera oss.
5. Ha kortare möten. Vi orkar inte lika mycket som i fysiska möten.
6. Involvera mer än du informerar. Använd alla knep som finns att hålla engagemanget uppe. Det är nämligen väldigt enkelt att kolla mejl om de bara passivt ska lyssna.


Lycka till med dina virtuella möten!
Bästa hälsningar
Antoni Lacinai


Antoni Lacinai hjälper människor att leda, sälja och samarbeta och organisationer att gå från strategi till resultat. Med åtta böcker i bagaget och över tio år som föreläsare och kommunikationstränare är han idag en erkänd och uppskattad person med fokus på god kommunikation, tydliga mål och effektiva möten., och är dessutom en av Sveriges vassaste moderatorer. Vill du ha fler tips och tankar av Antoni, så titta in på www.lacinai.se eller adda honom på LinkedIn.

Medarbetare ❤ Företag

Publicerad 2017-01-30, 15:21

I varje organisation finns individer i olika utvecklingsfaser. Några både kan och vill. Andra vill, men kan inte. Vissa kan, men vill inte. Och så finns det de som varken kan eller vill. De flesta skiftar mellan dessa faser över tid, beroende på både förutsättningar i arbetet och personliga faktorer. Du kan säkert känna igen olika faser från din egen karriär.

Tänk dig värdet för ett företag som har en maximal andel chefer och medarbetare som vill. Kunskapen kan alltid stärkas så länge viljan finns. En medarbetare som trivs med både arbete och arbetsgivare är ofta en genuint positiv varumärkesambassadör. Varje personlig kontakt hen har är mångdubbelt mer värd än den individuella kontakten för den snyggaste annons eller blinkande banner. Och en medarbetares kontakter är sannolikt många. De finns inom organisationen och i samspel med marknaden. De finns inte minst på fritiden.

Har företaget råd med chefer och medarbetare som inte vill? För den gemensamma utvecklingen är det avgörande att hitta en god match mellan chef/medarbetare och företag. Individen kan vara en riktig stjärna och företaget kan vara fantastiskt. Men om mötet mellan de båda svajar kommer motivation, välmående och resultat att bli lidande.

Vi vill att företaget rekryterar, behåller och uppmuntrar så många som möjligt att tillhöra De Som Vill. Ansvaret tillhör både företaget och individen. En individ med tydliga värderingar och en stark inre kompass vet säkert vad hen vill och under vilka förutsättningar hen kan skapa bäst värde. Ett företag med en tydlig målbild och verklighetsanpassad värdegrund kan lättare attrahera och behålla de individer som trivs bäst. På så sätt skapas de vassaste resultaten.

Alla medarbetare är inte optimala överallt, men alla är optimala någonstans. Alla företag är inte optimala för alla individer, men de allra flesta är optimala för många. Det finns en strålande potential i ambassadörskapet i de flesta företag. För att fånga den kan vi jobba med varumärkesutveckling ur olika perspektiv. Det personliga varumärket hos chefer och medarbetare. Företagets varumärke. Och platsen där de båda möts i rollen som varumärkesambassadör. Den rollen har guldpengar i fickorna!

Tre nycklar för att hitta det strålande guldet i ambassadörsrollen:

1. Säkerställ att företaget har en tydlig, inspirerande och verklighetsbaserad varumärkesplattform. Torra pappersprodukter fungerar inte.

2. Uppmuntra varje individ att utveckla sitt personliga varumärke och stärka sin inre kompass. En inspirerad medarbetare stärker företaget!

3. Underlätta matchen mellan individ och företag. Arbeta med verktyg, diskussioner och inspirerande målbilder. Uppmuntra mångfald och samarbete. Här skapas förutsättningarna för bästa möjliga guldvärde i rollen som varumärkesambassadör!

Anna-Karin Lingham

Anna-Karin Lingham är varumärkesexpert, talare och kreatör i företaget Lingham Enterprise. Hon arbetar med såväl personliga varumärken som företagsvarumärken. Dessutom lotsar hon företag att underlätta den viktiga rollen som varumärkesambassadör.

Anna-Karin är även författare till handboken ”Visa ditt rätta jag - Stärk ditt personliga varumärke för att nå dina mål och skapa mervärde för andra”.

Läs mer om Anna-Karins föreläsningar här:
www.sverigestalare.se/talare/anna-karin-lingham

Web: www.linghamenterprise.se
LinkedIn: Anna-Karin Lingham
Facebook: Visa ditt rätta jag

Svårt att hitta rätt talare - vi hjälper dig

Kontakta oss 

När du kontaktar oss samtycker du till att vi behandlar din information enligt vår integritetspolicy.

Vi svarar på ditt mejl inom 5 minuter under ordinarie öppettider 07.30-18.30

FAQ Frågor & svar

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna kring vår service, såsom priser, förfrågningar samt mycket mer.

Vad kostar en föreläsare? VAD KOSTAR EN FÖRELÄSARE?

Vad gör man om en föreläsare blir sjuk? OM FÖRELÄSAREN BLIR SJUK?

Vad för typ av gåva kan man ge en föreläsare? GÅVA TILL FÖRELÄSARE?

SverigesTalare.se

Om Sveriges Talare talarförmedling OM SVERIGES TALARE

Hitta till Sveriges Talare HITTA HIT

Sveriges Talares bloggarkiv BLOGG

Sveriges Talares nyhetsbrev Nyhetsbrev

Sveriges Talares Integritetspolicy Integritetspolicy

Boka gärna ett möte med oss
Du är välkommen över en kopp bryggkaffe.

Kontakta oss

Öppettider: Vardagar 07:30–18:30
Telefon: 0121-249 00
Jour kvällar och helger: +46 (0)70-930 57 85

Sveriges Talare talarförmedlings e-postadressE-post: info@sverigestalare.se
Vi svarar på ditt mejl inom 5 minuter under ordinarie öppettider

Sveriges Talare Kompetensförmedling AB
Norrtullsgatan 6
113 29 Stockholm

Organisationsnummer 559015-5866

Sociala media

Samarbetspartners

Roos & Tegnér 7A Hotell Cool Company Skandinavien AB

© 2008–2018 SverigesTalare.se  |  Cookies | Sitemap