När vilade du senast? Jag menar inte när du sov senast, utan när du gick och la dig på sängen bara för att det var skönt, kände dig alldeles onyttig och flöt bort i en skön halvslummer, till hälften sömn, till hälften vakenhet? När tillät du dig att lyssna till kroppens signaler? Tillät dig att bara vara.

När jag var barn vilade de vuxna. Varje söndag efter lunch gick mina föräldrar och la sig och vilade. Även vi barn skulle vila; åtminstone skulle vi vara tysta och lugna. Så där en timme, eller så. 

Vila står i motsats till aktivitet, på samma sätt som ljus till mörker och dag till natt. Båda är en förutsättning för varandra. Våra liv rymmer aktiviteter, från morgon till kväll. Till och med våra barn är så uppbokade i sina kalendrar att forskarna har upptäckt att stressen smugit sig in i deras liv på ett ytterst negativt, och i längden, skadligt sätt.. 

Människor har i alla tider haft en vilodag i veckan, för att få balans i livet. Men inte nu längre. Livet pågår som vanlig på söndagarna; affärerna är öppna, vi handlar, tvättar, shoppar. Men vi behöver inte stödja en sådan utveckling. Tänk igenom vad som gynnar dig och vad som slukar din energi. Säg ja till vila och återhämtning, vilket indirekt betyder att du säger ja till dig själv. Det är sånt som får självkänslan att växa. Återerövra söndagen och göra den till din dag och den vilodag den är avsedd att vara! 

Min meditationslärare Ulla Sjögren brukar alltid säga: ”Du måste ingenting. Du bestämmer själv”. Kanske värt att fundera på, eller hur?

På min föreläsning om de tre M:n talar jag om mat, motion och mentalt förhållningssätt. Efter att som journalist specialiserat mig på hälsa har jag sedan 70-talet följt utvecklingen inom dessa områden. Jag har föreläst och skrivit böcker. De senaste åren har särskilt intresset för mindfulness blivit stort, vilket jag tolkar som ett symtom på en längtan. En längtan efter ökat lugn, fokus och balans.

På min föreläsning talar jag om både kropp och själ, för allt hänger ju ihop. Men det är lätt att vi glömmer bort att vila beroende på alla aktiviteter som trängs i våra kalendrar. Värt att fundera på och kanske dags att omprioritera, eller hur!?

Marianne Wilöf
Talare