Cirka 1,3 miljoner människor i Sverige gör det, både kvinnor och män, mest kvinnor. Det är ungefär var femte vuxen person. De blir också fler och fler. De kallas hjältar och samhällsbärare. Så vad gör de? De vårdar en närstående.

Det är dags att sätta ljuset på rollen som anhörigvårdare. Det som händer när sjukdom bryter sönder din vardag och du vet att du måste orka. Min mamma gick från att ena dagen vara frisk med fulltecknad kalender, resor och barnbarn på besök till att nästa dag ha en diagnos på en dödlig sjukdom. Hur ska jag som anhörig förhålla mig? Vart vänder jag mig och vem ska jag prata med när hela vårdapparaten är inriktad på den som är sjuk?

Det är många frågor som hopar sig när du hamnar i den situationen. Många vill prata med dig, både på telefon och på möten. Det blir så många möten och du träffar så många olika människor, läkare, sjuksköterskor, kuratorer, biståndshandläggare och hemsjukvård, så att du glömmer vad de heter och vilken funktion de har, om du inte skriver upp det. Så du börjar skriva upp datum, vem du pratade med och vad samtalet handlade om. Du vill ha koll både för din egen skull, men också för den anhöriges skull, för att skapa lugn, ro och trygghet.

Personalen och professionerna du möter uppfattar dig som en person de kan ha god kontakt med. Du blir länken mellan dem och den sjuke. Till slut kan inte någon av parterna klara sig utan dig, eftersom de hela tiden har pratat via dig eller direkt med dig och litat på att du kan överföra rätt information och vara ett stöd om någonting skulle glömmas bort. Utan att ha tänkt på det från något håll har du blivit oumbärlig. Åtminstone känner du det så… Hur kunde det bli så här?

Vad är det egentligen som krävs av dig som anhörig? Hur ska du tackla svårigheten att både vara vårdpersonal och familj samtidigt? Hur får du ork och kraft under tiden? Hur kan du återhämta dig? När allt går i rasande fart finns inte mycket tid kvar för att ta hand om din egen hälsa. Än mindre ta reda på vilka rättigheter du har som anhörigvårdare. Du brottas också med ditt dåliga samvete. Ställde jag rätt frågor till läkaren? Lät jag inte irriterad nu igen?  Oundvikliga känslor dyker upp, som du undrar om du får tillåta dig att känna. Får jag känna alla känslor? Får jag tillåta mig att skratta och glömma för en liten stund? Får jag bli arg och känna ilska? Får jag känna lättnad mitt i sorgen, när allt är över? 

Ibland när du hamnar i en svår situation kan det kännas skönt om någon bara säger:

— Har du tänkt på det här?

Och så ger de dig några ord eller råd på vägen som hjälper dig en tid framöver och som bidrar till att du orkar lite till.

Jag ska ge dig tre små råd som du kan ta med dig och tänka på, när du behöver vara ett stöd för någon anhörig:

Är du yrkesarbetande, prata med din arbetsgivare. Kanske går det att vara flexibel på ditt arbete. Prata med personalen du möter: läkare, sjuksköterskor och övriga inom hemsjukvården och hospice. Gör dem medvetna om hur du känner. Försök att få avlastning. Prioritera inte bort dig själv. Din hälsa är viktig!

Carina Ridenius
Talare

Carina Ridenius är föredragshållare och utbildare inom omvärldsbevakning, informationshantering och presentationsteknik. Hon arbetar med företag, organisationer och enskilda individer inom dessa områden. Föreläsningen ”Från första läkarbesök till sista andetag” är en personligt färgad berättelse om hur Carina upplevde att vara anhörigvårdare till sin mamma. Carina började fundera utifrån sin yrkesroll som informationsvetare hur informationen fungerade och inte fungerade mellan olika verksamheter och gentemot anhöriga under sin mammas sjukdomstid. Vad var bra och vad hade kunna göras annorlunda. Hur drar man lärdom av en svår tid, tar med sig erfarenheten och går vidare?

Läs mer om Carinas föreläsning
Webb: www.pik.nu/carina
LinkedIn
Facebook: PIK Presentationsteknik
Instagram: carinaridenius